In i en ny fas!

 
 Nu går vi då in i fasen "efter premieloppet". Calle och Fanny har nu åkt ut tillsammans på lösdriften. Som gjorts i ordning efter alla konstens regler under dagen och kvällen.
 
 Det är idag också två veckor efter kastrationen, så idag var dagen han fick börja motionera igen. Lika snäll som vanligt! Två varv på åkern blev det idag. Han får nu gå varannan dag den här veckan. För någon glömde ringa och boka hovslagare igår.. Men han har gott om fötter och klarar sig nog en vecka till utan dojjor.
 
 
Pappa skruvar upp krubbor och Fanny hjälper till.
 
 
Fina, dyra krubbor från Hööks. Med bottenplugg.
 
 
Mat ska dom också få
 
 
Fanny var dock inte säker på att den här högen räcker åt Calle också... Observera dom smäktande blickarna på andra sidan staketen. Orättvist!
 
 
Ny halmat på lösdriften!
 
 
Och den säkerhetsansvariga undersöker så att allt är okej..
 
Calle fick inte vara med på en enda bild han. I sitt fina, nya, lila täcke!
 
 

Premielopp

 
 I lördags var det då så äntligen dags för fröken att äntra banan i Umeå. Resan dit gick utan problem, gick även smidigt att hitta till banan. Väl där fanns ingen boxlista uppsatt. Då hade jag ändå ringt och meddelat att vi kommer på lördag runt kl 13, och jag har en extra häst med mig. Hittade en jättetrevlig dam i shoppen. Tur att hon var där och hade öppet! Hon ringde runt och tog reda på vilket stall och vilka boxar. Hittade stallet. Fick traska tillbaka till henne och berätta att det var låst.. Nå det tog inte så många minuter så dök det upp en gubbe och låste upp. Så det började ju lite tråkigt med dålig service! Sen öppnade aldrig inskrivningen heller, så jag var ganska grinig innan brickorna var hämtade. Sen att vi hade topp trevlig kusk gav ju plus poäng! Rekommenderar Susanne H Osterling om man har starthäst i norrland! Lånade en sulkett, tur att man kan låna! :)
 
 Vi tog värmningen direkt före loppet, ut en kvart innan och tog några varv. Voltningen var inga problem, öppnade hyggligt och gick upp i dödens. Första galoppen i första sväng. Andra galoppen nästa varv på nästan samma ställe. Såg allmänt omotiverad ut och tyckte nog att det var onödigt att gå så fort! Även om det nog bara var joggningstempo typ. Inte helt perfekt att gå med flapskor på smetig bana heller. Inte ens tunga bootsen vågade jag byta ut..
 
 Så vi var ju helt säkra på att det gick inte, speciellt som hon snubblade på upploppet och tappade fart där också.. Så jag och Susanne han redan bestämma att jag kommer på nytt nästa tävlingsdag och hon kör igen.. Då med helstängt! Sen ropar dom ut resultaten. "Leap of Faith 1.35,6..." Hann tänka mycket där emellan: Shit inte diskad, och bara 0,6 ifrån ändå! Och sen " ...godkänd" Då bara WHAT? Och en liten mental happydance följt av tanken; näe nu har dom gjort nåt fel. Jäkla norrlänningar.. Haha! Men det kom ingen rättelse, och jag hade ställt in henne i boxen och tyckt att hon kunde stå skämmas medan jag förde tillbaka vagnen som skulle gå lopp 2 (och vann lopp 2) och fick gå tilbaka och fråga varför hon skäms, samt gratulera för klarat premielopp. Dom hade lagt på 1 sekund pga något långsam bana. Och extra tur; Susanne kom och berättade att dom inte hade lagt på nåt till kval 1, och en där hade missat med 0,3 sekunder och klagat hos bandomaren. Så dom la på en sekund till andra kvalet och då klarade vi oss tack vare det! Så allt oflyt i början på vistelsen vägdes upp av flytet i slutet!
 
 En timme efter kvalen dök identifieraren upp och chippade både Fanny och sällskapsdamen Tubbe. Även Tubbes nya, fina vita fläckar dokumenterade hon i passet och skickar in till ST. Så nu är det också gjort.
 
 Vi gillade dessutom hotellet Dragonen i Umeå. Billigt, rent och bra frukost! Mycket frukt och färska frallor. Mycket mer än så kan man inte kräva.
 
 Så denna gång måste jag ändå säga att Norrland och dess invånare gjorde ett bättre intryck än vid tidigare besök. Alla vi hade att göra med var super trevliga och hjälpsamma!!!!
 
 
 
Hon ser så vuxen ut!