Otursdag!
Trodde att det var en bra dag idag. Hittade rea produkter på foderbutiken, fick en hink med på köpet och det har varit vackert väder hela dagen. Dessutom var mina kära flickor väldigt hjälpsamma och kelsjuka när jag städade deras hage.
Blev dock trångt om saligheten när båda skulle vara jätte nära. Kliade lite på Elsa som gladeligen kliade sin tant i utbyte. Tanten var inte så farligt nöjd med den ordningen. MATTE ska ju klia mig?!?
Sen hade vi en incident med att Jackons dyrbara pinne blev utsatt för närgångna inviter. Enligt Jackson. I verkligheten var det mer så att det var han som var intressant. Hur som haver så naggade han arg Elsa i nosen när hon kom och kollade läget. Hon satte sig förskräckt på hasorna. Sen kom Fanny, fick samma behandling och då var det bara mattes röstresurser som satte stop för att Jackson blev platt.. Var bäst att sparka iväg Jacksons stora favorit; Jollybollen, även känd som Jacksons fru, så han förflyttade sig ur hagen. Sen stog Fanny över pinnen...
Hon kunde inte riktigt se vad det skulle vara för speciellt med den.
När vi väl städat klart så sadlade jag på Lorei och red ut en tur. Har nog tidigare nämt här på bloggen hur fruktansvärt osmidig och klumpig hon är när hon är dräktig. Hon är inte jättesmidig annars heller, för all del, men det är 10 ggr värre när hon har en bulle i ugnen. Och naturligtvis var hon och snubblade ner på knä, på plan grusväg. Och naturligtvis fick hon ett jättehack i höger knä. Sådär lagom ordentligt så att det gick hål på ett blodkärl så det stod en stråle rakt ut. Hääärligt. Tog en bra stund att få stopp på blodflödet. Nån veterinär behagade naturligtvis inte svara i telefon på sen fredag eftermiddag... När vi väl fått stopp på blodet så kändes inte så lönt att ta ut nån heller.
Nu står hon ordentligt inpaketerad på box, blir boxvila allra minst ett dygn. Får se hur det läker. Blir nog en av de torra gräshagarna för henne sen, vinterhagarna är för leriga! Hoppas innerligt att det läker utan komplikationer så vi får en frisk liten fölunge igen nästa vår...
Hon var iallafall hemskt upprörd över att behöva bo inne. Men stora mängder hö verkade göra den smällen lite mildare. Tryckförband gick också bra att uthärda, så länge man fick stå äta hö ur hökärran. Då var det helt okej, annars var det helt onödigt, faktiskt.
Hoppas vår otur ska börja vända snart alltså...
Fanny kändes iallafall fin på vår tur. Alltid något!
